Livsstilsförändringar som kost och motion är grundpelare vid viktnedgång och viktkontroll, men man kan ibland också behöva komplettera med ytterligare verktyg. Obesitas är komplext och kan bero på många olika faktorer, därför passar sällan en typ av behandling alla. De senaste åren har flera medicinska behandlingsalternativ för obesitas blivit tillgängliga via sjukvården vilket breddat möjligheterna att få individanpassad behandling.

När dessa behandlingar, av olika anledningar, avslutas kan det vara utmanande att på egen hand lyckas hålla viktnedgången på sikt. Oro att gå upp i vikt efter avslutad behandling kan orsaka stress. Efter viktnedgång reagerar kroppen många gånger med ökade aptitsignaler och dämpade mättnadskänslor, vilket kan vara utmanande.

En liten viktökning kan påverka motivationen negativt. Det är heller inte ovanligt att man upplever bristande stöd efter behandlingens slut och det kan kännas tufft att hantera eventuella utmaningar på egen hand. Detta kan öka risken att återgå till gamla vanor och beteenden.

Viktiga faktorer för att behålla din viktnedgång

• Strukturera måltiderna. Ha en regelbunden måltidsordning för att kontrollera hunger och sug.
• Regelbunden motion. Fysisk aktivitet är effektivt för att motverka viktuppgång.
• Fortsätt förändra dina tidigare vanor. Sätt SMARTa mål (specifika, mätbara, accepterade, relevanta och tidsbundna).
• Hjälp och stöd. Prata med nära och kära, eller kontakta en dietist på vårdcentral eller via hälsocenter.

Ta hjäp av Modifast för viktkontroll

• Regelbunden måltidsordning, komplettera med en kost- eller måltidsersättning istället för att hoppa över en måltid.
• Modifast ger en bra mättnadskänsla trots lågt energiinnehåll, vilket kan hjälpa till att kontrollera småätande mellan måltider.
• Kontrollerad portionsstorlek och kaloriintag tack vare färdiga portionsrätter. 
• Modifast gör det enkelt att välja rätt. Snabba, goda och näringsrika alternativ till exempleivs snabbmat.

Känslomässigt ätande kan också kallas emotionellt ätande eller tröstätande och betyder att man använder mat som ett verktyg att döva sitt dåliga mående.

Vi äter av många fler anledningar än att bara få stopp på hungerkänslor och för att fylla på med ny energi. Mat är ofta en stor del av vår sociala tillvaro. Vi umgås över en fika, samlas i TV-soffan kring fredagsmyset eller köper något festligt för att fira en framgång. Vi äter också för att det är gott. Att känslor, relationer och händelser är sammankopplade med att äta behöver alltså inte vara något dåligt.

Dock kan ätande och mat bli ett problem om det är ett återkommande sätt att hantera jobbiga känslor och det i sin tur kan leda till ännu sämre mående. Man har i forskningen sett att det finns ett samband mellan övervikt/obesitas och känslomässigt ätande och att valet av mat i dessa situationer ofta är väldigt energirikt. Bland de som tröstäter är obesitas mer än dubbelt så vanligt jämfört med de som inte tröstäter.

Tendensen att tröstäta är också tydligt knuten till en sämre psykisk hälsa. Känslor väcker lusten att äta och känslomässigt ätande kan triggas av flera olika typer av känslor. Exempel på detta kan vara besvikelse, ilska, nedstämdhet, stress eller ensamhet. Man kan också säga att känslor är symtom på olika behov som en person har, dvs att känslor signalerar att man exempelvis behöver att någon bekräftar och ser en, nedvarvning, tröst, en kram eller kanske en frisk promenad. Det kan låta teoretiskt enkelt att hitta en lösning till de jobbiga känslorna som bubblar i bröstet men mat är sällan en hållbar lösning även om det oftast finns nära till hands. Det är inte ovanligt att ta till mat för att hantera jobbiga känslor men det är sällan ett effektivt sätt och resulterar ofta i dåligt samvete och skuldkänslor. Emotionellt ätande och viktoperation

Hur kan man då bemästra jobbiga känslor utan att äta? Ett första steg kan vara att reflektera över om man faktiskt är en känsloätare eller inte och framför allt vilka typer av händelser eller känslor det är som triggar igång ätbeteendet. Det kan underlätta att föra dagbok över känslor och matintag för att kunna se ett samband. När man har lyckats kartlägga beteendet så kan nästa steg vara att fundera på alternativa sätt att hantera dessa känslor.  Det är sammanfattningsvis lätt att hamna i en negativ känslospiral.

Aktiviteter att ta till för att undvika känslomässigt ätande

• Öva dig på att uttrycka dina känslor, beskriv hur du mår och varför. Att kunna beskriva känslorna kan ge viss distans och överblick och känslorna kan då bli lättare att hantera.
• Ring en vän eller prata med någon i din närhet för att skingra tankarna.
• Ta en frisk promenad, en kort promenad för att rensa huvudet är bättre än ingen alls.
• Titta på din favoritserie eller film för att sysselsätta dig med något positivt.
• Om det känns övermäktigt att ta itu med känslomässigt ätande på egen hand så är samtalsstöd ett bra sätt för att komma igång, både med att kartlägga orsaker, vad som triggar beteendet men också för att få hjälpsamma verktyg att ta till framöver istället för att äta bort ett dåligt mående.

Kom ihåg, det är aldrig för sent att ta hjälp för en bättre psykisk hälsa.

Äpplets tid är nu och förutom att det är gott att äta precis som det är, direkt från äppelträdet så bidrar äpplen med en härlig syra och krisp i många olika maträtter. I denna meny har vi vågat oss på att använda äpple i tre rätter på raken. Bjud på en rätt eller alla tre, inspireras  eller kopiera den rakt av, varsågod!

Laxcarpaccio med pepparrotskräm

Ingredienser, 4 portioner

• 200 g Fryst laxfilé, mittbit
• 1 msk pressad citron
• 1½ msk olivolja
• ½ tsk salt
• ½ krm svartpeppar

Pepparrotskräm:

• 1 dl Arla Köket® Lätt crème fraiche
• 2 msk finriven pepparrot
• 1 krm salt
• 1 litet äpple
• 1 bit gurka, ca 5 cm
• 2 rädisor
• 1 skiva rågbröd
• 1 ask krasse

Gör så här

Skär laxen i tunna skivor. Blanda citronsaft, olja, salt och peppar till en dressing. Lägg laxen på ett fat och häll över dressingen. Rör ihop crème fraiche, pepparrot och salt. Ställ kallt. Skär äpple och gurka i små tärningar, skiva rädisorna tunt.
Tärna brödet fint och rosta det i en torr, varm panna. Fördela äpple, gurka och rädisor på laxen. Ringla över pepparrotskräm, strö över krasse och brödtärningar.
Toppa med lite riven pepparrot.

Torsk med varm äppel- och kålsallad

Ingredienser, 4 portioner

• 4 bitar torskrygg á ca 150 g
• 1 tsk salt
• 1 krm vitpeppar
• 1 kruka färsk salvia
• 200 g savoykål eller svartkål
• 2 syrliga äpplen
• 50 g Svenskt Smör från Arla®
• 140 g Kvibille® Ädel
• Pressad saft av ½ citron
• 1 dl hasselnötter

Gör så här

Sätt ugnen på 150°.
Gnid in fisken med salt och peppar. Lägg 3 salviablad på varje fiskbit. Baka fisken i mitten av ugnen ca 15 min.
Skär kål och äpple i stora bitar och fräs i lite av smöret 2–3 min. Dra åt sidan. Smula ädelost och pressa citron över äpple- och kålfräset.
Bryn resten av smöret med hasselnötterna och resten av salviabladen i en kastrull. Servera fisken med äpple- och kålsallad, brynt hasselnötssmör och kokt potatis.

Äppelsorbet

Ingredienser, 4 portioner

• 2 gröna äpplen
• 1 gelatinblad
• 1½ dl strösocker
• 4 dl vatten

Gör så här

Kärna ur och tärna äpplena. Lägg gelatinbladet i blöt i kallt vatten minst 5 min. Koka upp vatten och socker, lägg i äppelbitarna och gelatinbladet. Låt dra ca 30 min.
Mixa till en slät smet. Kör smeten i glassmaskin eller ställ i frysen minst 3 tim och rör om med jämna mellanrum.

Recepten är publicerade med tillstånd från Arla.